Av Ingrid Hagkvist
Jag kommer ihåg den finländske längdskidåkaren Eero Kolehmainen som deltog i en skidtävling i Risudden. Minns tyvärr inte vilket år det var, men det finns säkert någon cirkeldeltagare som vet detta och som kanske också minns det.
Eero Kolehmainen, som bland annat tilldelades Holmenkollenmedaljen 1957, deltog som jag nämnde tidigare, i en skidtävling i Risudden. Han inkvarterades hos mina föräldrar, Erik och Mirjam Potila, de dagar han tävlade i Risudden.
Han fick ju så klart bada bastu hos oss. På den tiden slängde vi vatten, med en vanlig skopa, på bastustenarna. Sen fick vi skyndsamt ta oss upp till den översta bastulaven för att hinna njuta av värmen. Eero Kolehmainen, som också var mycket uppfinningsrik och finurlig, visade min pappa Erik hur man kunde slänga vatten på bastustenarna och ändå själv vara kvar på den översta laven.
Eero hämtade en lång, smal trädstam, en så kallad slana. På ena änden av slanan fäste han med en metalltråd, en lagom stor plåtburk. Slanan med plåtburken i ena änden fästes på två långa spikar på bastuväggen. Nu kunde vi på ett enkelt sätt slänga vatten på bastustenarna och ändå sitta kvar på den översta bastulaven.
Eero Kolehmainens ”uppfinning” sitter fortfarande på bastuväggen i vårt hus i Risudden.
Eero Kolehmainen tävlar i OS i Cortina 1956
Foto: Wikipedia