Av Åke Saloniemi 1999
Detta år på våren kom de första signalerna att högstadiet skulle flyttas till Övertorneå och sammanslås med den kommunala skolans högstadium i Övertorneå från höstterminen 1999.
Många Hietaniemi- / Hedenäsetbor gillade inte att skolan skulle stängas, utan bildade en aktionsgrupp för att utreda vad som skulle kunna göras för att fortsätta skolundervisningen i Hietaniemil Hedenäset. Främsta initiativtagarna var kvinnorna – damgruppen i samhället. Tidigt utvalde damgruppen den Vitsaniemi – Risudden födde läraren Åke Saloniemi, som hade återvänt till hemskolan 1980, till ordförande för den nybildade aktionsgruppen för skolans bevarande.
Gruppen skaffade information om vilka möjligheter som kunde tänkas vara realistiska för att kunna bevara högstadiet. Man undersökte bland annat många projekt i landet som hade haft samma svårigheter med bevarande av nedläggningshotade skolor. Man hade bildat så kallade friskolor, och detta med ett mycket gott resultat.
Skolpolitikerna i Övertorneå hade fått höra att man hade bildat en aktionsgrupp i Hietaniemi – Hedenäset, mot stängningen av skolan. De sammankallade till möte där de redogjorde att, om gruppen tar tillbaka planerna med att bilda en friskola, så kommer inte högstadiet att tills vidare flyttas till Övertorneå.
Höstterminen startade 1999, med högstadiet kvar i Hietaniemi – Hedenäset. Aktionsgruppen litade inte riktigt på skolpolitikerna utan fortsatte att planera för en friskola. Man kontaktade och kallade föredragshållare till Hietaniemi – Hedenäset, som på ort och ställe redogjorde hur de hade gått till väga med att bilda friskola. Detta resulterade i en ansökan till skolöverstyrelsen om att få bilda en friskola i Hietaniemi – Hedenäset. Detta utan av skolpolitikerna i Övertorneå var orienterade.
Det visade sig vara befogat för i februari 2000 kallade skolpolitikerna i Övertorneå kommun åter till möte om högstadiets nedläggning i Hietaniemi – Hedenäset från hösten 2000. I samma veva hann beslutet från skolöverstyrelsen anlända. I en fullsatt byalokal kunde aktionsgruppen meddela att man hade fått tillstånd att bilda en friskola i Hietaniemi – Hedenäset från höstterminen 2000. Beslutet omfattade en klausul, att om friskolan inte kom igång från höstterminen år 2000, skulle det positiva beslutet om att bilda friskola förfalla.
Hietaniemi – Hedenäset friskola startade på höstterminen år 2000 enligt plan med 72 elever.
Hietaniemi Friskola är en F-9 skola med 110 elever och startade sitt första läsår måndagen den 2l augusti 2000. Skolan har hälso- och miljöprofil och arbetar medvetet med att miljöanpassa skolans verksamhet men även med att skapa en stimulerande och trivsam inre miljö. Stor tonvikt läggs vid den psykosociala miljön och målsättningen är att det ska råda en öppen atmosfär mellan elever och personal som bygger på ömsesidig respekt. Konkret innebär det bland annat att alla barn iir välkomna överallt i skolan, inga dörrar ska vara stängda eller låsta under skoldagen.
Eleverna är indelade i tre familjegrupper: F – 2 ,3 – 5, 6 – 9. Med detta arbetssätt skapar man förutsättningar för åldersblandad och individualiserad undervisning.
Vi är nio heltidsanställda samt ett antal timanställda som arbetar på skolan. Skolans personal arbetar i arbetslag inom familjegrupperna. Dessutom har vi arbetslag som ”bygger broar” mellan familjegrupperna.
Från den l januari 2007 har Hietaniemi Friskola övertagit ansvaret för Björkens förskola och Björkbackens fritidshem. 2009 har friskolan 110 elever och nya ansökningar strömmar in i en jämn ström. Redan nu är klart att vårterminen 2010 kommer skolan att ha 114 elever.
Hietaniemi Friskolas egen mntor heter Östen Mäkitalo och kommer ursprungligen fran
Koutojärvi, men är nu bosatt i Stockholm.
Tidningen NSD skrev så hiir om Östen Mäkitalo i sin bilaga ”Norrbottningar under tusen år”: Han är mest känd för att han skapade dagens mobiltelefoni och högupplösningstv. Först kom Lars Magnus Eriksson. Sedan kom Östen Mäkitalo fran Koutojärvi. Så kan den svenska telefonins historia sammanfattas. Den ene fick Sverige att telefonera med sladd, den andre trådlöst. Frågan är vem som är större. Det finns de i näringslivet som ser norrbottningen Östen Mäkitalo som Sveriges motsvarighet till Bill Gates. Det är Östen Mäkitalos förtjänst att Ericsson och Nokia i dag är världsledande inom mobiltelefoni och i förlängningen att 350 miljoner människor nu använder mobiltelefoner.
Av de skolor som sökt Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2009 har 15 skolor under hösten haft platsbesök av ett utvärderingsteam. Av dessa har fem skolor bedömts ha kommit så langt i sin verksamhetsutveckling att en domarkommitte nu slutligen skall granska om någon eller några av dem är värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2009.
De fem nominerade skolorna var:
. Glada Hudikgymnasiet – Hudiksvall – blev utsedd som bästa skola 2009
. Carlssons Skola – Stockholm – hedersomnämnande
. Sandalidens skola – Umeå -hedersomnämnande
. Hietaniemi Friskola – Hedenäset
. Viaskolan – Nynäshamn
SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling och Skolverket arbetar tillsammans för att utveckla och driva Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Syftet med utmärkelsen är att stödja utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet i svenska skolor och förskolor. Det sker genom att utmärkelsen, dels lyfter fram goda förebilder, dels ger de deltagande verksamheterna underlag för sitt utvecklingsarbete. Den 1 december fattade Domarkommittén beslutet om mottagare av Utmärkelsen. Hietaniemi Friskola föll på målsnöret. Mycket hedrande att ha blivit nominerad, som en av de bästa skolorna i hela riket 2009.
Andra möjligheter till utbildning i närområdet fanns inom räckhåll, vilket framgår av följande annons införd i Haparandabladet lördag den 22 september 1945.
Tornedalens Folkhögskola i Övertorneå
börjar sitt 47.e verksamhetsår den 22 oktober. I första årskursen meddelas undervisning i allmänbildande, medborgerliga och praktiska ämnen. Andra årskursen vill ge elever, som förut genomgått första årskurs vid folkhögskola eller visat sig äga motsvarande kunskaper, vidareutbildning bland annat för vinnande av inträde vid högre skolor.
Manlig inträdessökande skall före kursens slut den 29 april 1946 ha fyllt 18 år, kvinnlig 16 år, för att kunna erhålla stipendier. Inga skolavgifter. Kost erhålles till självkostnadspris. Obemedlade eller mindre bemedlade elever kunna erhålla statsstipendier a’ 15 – 75 kr. Dessutom landstingsstipendier, extrastipendier och i de flesta fall kommunala stipendier. Senaste vinter genomgick mer än hälften av eleverna kurserna kostnadsfritt. Statsstipendierna äro nu kraftigt höjda, för helt obemedlade elever från tidigare 45 kr. per månad till 75 kr.
Utförligt prospekt och närmare upplysningar erhållas från rektor Ossian Svensson, Box 18, Övertorneå.