Upprättad av Bertil Henriksson och Väinö Malmberg till föreningens 20-årsjubileum den 25 januari 1958.
Digitaliserad och något omformulerad text utan sakändring av ursprungsinnnehållet 2009 och 2024.
Idrottsverksamhet förekom nog i Risudden långt innan denna förening bildades. Tävlingar hade hållits i bland annat JUF regi. intresset för idrott var mycket stort , dels beroende på att det fanns gott om ungdom i byn jämfört med nuvarande förhållanden. Nämnas bör i detta sammanhang byns dåvarande lärarinna Elin Pikkuniemi, femfaldig svensk mästarinna på skidor, som givetvis bidrog till att väcka skolungdomens intresse för idrott och tävlingar.
Kanske före Pikkuniemis tid var nog inte idrotten något okänt begrepp fast den ej bedrevs i någon organiserad form. Nämnas bör en man vid namn Mikael Tuohea, som säkert den äldre generationen i byn känner igen. Något begrepp om träning fanns inte, utan denne Mikael ansågs inneha naturliga anlag för idrott som simning och brottning. Många hårda duster i brottning förtäljer att redan då tog man idrotten som lek, kanske grov sådan, jämfört med våra nuvarande förhållanden.
När JUF upphörde med sina tävlingar bildades en kommitté under avlidne Artur Simus ledning. I samråd med finska tullmannen Sillman anordnades årligen återkommande gränsskidtävlingar med deltagare från byarna Skogskärr, Risudden, Hedenäset samt byarna Korpikylä, Pekanpää och Kainuunkylä på den finska sidan. Start och målområde var förlagd på gränsälvens is kanske ett lämpligt val just för denna tävlingstyp. Dessa tävlingar var mycket uppskattade och man gick i regel man ur huset för att se sammandrabbningarna, trots att skidutrustningen var mycket enkel.
Detta var några tillbakablickar om den idrottsliga verksamheten i byn före Risuddens Sport Klubb, RSK, egentliga bildande. Dessa idrottshändelser bör ihågkommas, för de var troligen första frörgivande inslagen till RSK tillblivelse.
Risuddens Sportklubb bildades i maj månad 1937, under ledning av herr Yngve Wennberg.
Klubben inregistrerades i Svenska Gymnastik och ldrottsföreningars Riksförbund, numera kallad Riksidrottsförbundet, med alla de rättigheter och skyldigheter som gällande stadgar och bestämmelser föreskriva den 17 januari 1938 och med utgångspunkt av detta datum firar föreningen nu sitt 20-årsjubileum.
Den första styrelsen för sportklubben bestod av ordförande Yngve Wennberg, sekreterare Frans Kauppi, kassör Artur Simu. Styrelseledamöter var Väinö Routuvaara (Malmberg) och Arne Heikinpieti . Den första tävlingsverksamheten bestod av terränglöpning och fotboll. Idrotten utövas på en av Karl Mörtberg arrenderad äng. Arrendesumman faställdes till 20 kr per år.
Den 16 december 1938 valdes en ny styrelse att verka från 1 januari 1939. Ordförande blev E A Lundqvist, sekreterare Arne Heikinpieti och kassör Gustav Mäntynenä (Ejnefjäll), styrelseledamöter var Väinö och Oskar Routuvaara.
Under detta år blev skidsporten den dominerande tävlingsgrenen. Träningstävlingar med stort deltagarantal avhölls nästan varje söndag under våren. Den första bokförda skidtävlingen hölls hos gränsupplysningsman ElisTaawo i Potila.Grupp 1. 14 km segrade Erik Taawo tiden 56,52. Oldboys segrade Algot Lundqvist och i damklassen Mirjam Perä.
RSK anordnade den första klubbmåsterskapstävlingen på skidor den 12 februari 1939, med start och mål hos Taawos i Potila.
Seniorer 20 km: Segrare och klubbmästare Bernhard Stridfelt, tiden 1:43,38. 2. Erik Potila tiden 1:44,03 blev slagen av Stridfelt med 25 sekunder.
Oldboys 20 km: 1, Algot Lundqvist, tid 2:03,22.
Juniorklassen 10 km: 1 Erik Taawo, tid 49,33.
Ynglingar, 7 km, 1 Per Taawo, tid 31.26.
Damer, 7 km, 1 och klubbmästarinna Mirjam Perä, tid 37,12
Söndagen därpå i skidtävlingar hållna i Karungi segrade Mirjam Perä i damklassen, likaså vann Per Taawo i klassen för ynglingar, Erik Taawo blev fjärde i juniorklassen och Erik Potila 9 bland seniorerna.
I damskidloppen den 15 mars, Hedenäset respektive den 19 mars vinterspelen i Haparanda segrade återigen Mirjam Perä i båda tävlingarna. Erik Taawo blev tvåa i juniorklassen i Haparandas Vinterspel.
Den 10 april avhölls RSK gränstävlingar. Start och mål var förlagda till Risuddens skola och totalt deltog 66 deltagare. I seniorklassen segrade dåvarande storskidlöparen Bertil Stridsman, tävlande för Luleå Sport Klubb, LSK. Föreningens egen representant Erik Potila blev femte man. Mattias Tolonen vann klassen för ynglingar och Mirjam Perä åter i damklassen.
Detta år beslutade föreningen att bygga en föreningslokal. En ria, riihi, ämnades att inköpas från Finland, men dåvarande tullbestämmelser föreskrev att knutarna skulle vara bortsågade för att tullfritt kunna införa den avsedda ria-byggnaden till Sverige. Knutarna kan sägas omintetgjorde denna plan. Vid mötet den 3 maj 1939 beslutade föreningen att med 12 röster för och tre emot, uppföra en utedansbana i Potila. Fru Alma Risto arrenderade mark mot ett årligt arrende om 50 kr. Dansbanan byggdes under våren. Under våren arrenderades även ett annat markområde av Elis Taawo i Potila. Avsikten var att göra en idrottsplan pa denna mark och arrendet skulle vara 20 kr årligen.
21 december 1939 beslutades på ett möte med sportklubben att anordna den allra första nyårsrevyn, som klubben sedan dess haft på sitt årliga nöjesprogram.
Krigets inverkan 1939 korn dock att starkt påverka verksamheten i föreningen, just som den hade kommit i gång på allvar. Sportklubbens drivande krafter som ordförande, sekreterare och kassör blev inkallade i militärtjänst. Johan Mäntynenä (Ejnefjäll) och Oskar Routuvaara utsågs att tills vidare att sköta om föreningens löpande akuta angelägenheter samt fungera som förvaltare av till klubben anskaffad materiel.
Styrelsen bestod av ordförande Aigot Lundqvist, vice ordförande Yngve Wennberg, sekreterare Gustav Mäntynenä, kassör Oskar Routuvaara och styrelseledamot Väinö Routuvaara. Styrelsen fick i uppdrag att anordna danstillställningar och genom dessa förväntade inträdesinkomster försöka inbringa medel till klubben.
Valdes åter Artur Simu in i styrelsen. Denna gång som föreningens ordförande. Sekreterare Åke Antti, kassör Yngve Wennberg och styrelseledamöter Lennart Lindgren och Elis Andersson.
Bestod styrelsen av ordförande Erik Potila, sekreterare Erik Risto, kassör John Sandin och styrelseledamöter Johan Mäntynenä och Martin Huhtasaari.
Detta år var skidsporten livlig inom föreningen och flera träningstävlingar anordnades. Risudden Sportklubb, RSK, deltog i den av Hietaniemi Sportklubb, HSK, anordnade byastafetten och kom på fjärde plats.
Samtidigt anordnades skolstafett för både flickor och pojkar. Risudden vann båda tävlingarna med bred marginal. I placering blev Risuddens flicklag tvåa efter Risuddens pojklag.
Detta år väcktes tanken om sammanslagning med Vitsaniemi skytteförening, men därav blev intet. Frågan om sammanslagning kom upp senare ett flertal gånger.
Vid årsmötet den 3 januari fick styrelsen följande sammansättning. Ordförande Mattias Lindgren, sekreterare Gustav Mäntynenä, kassör Bernhard Stridfelt och ledamöter Erik Potila och Uno Muskos. Av årsprotokollet framgår att klubbens ekonomi varit skral, då man bland annat ej kunde tillmötesgå skidåkarnas anspråk på fria vallor på grund av dålig kassa.
Årets protokoll ger vid handen att försvarsintresset övervunnit idrottsintresset bland medlemmarna Detta framkommer bland annat genom ett förslag av Mattias Lindgren om att,medlemmarna skulle genom sportklubbens försorg erhålla 100 st friskott för träningsskjutning, detta givetvis i samråd med skytteföreningen.
Nöjeslokalfrågan kommer åter upp på tapeten. Ett folkets hus ut auktionerades i Hedenäset. En delegation bestående av två man, som bestod av Oskar Routuvaara och Erik Potila, utsågs till att övervara auktionen och inropa huset till ett värde av högst 700 kr. Det bildades även en studiecirkel och till cirkelledare valdes folkskollärare Nikolaus Ollinen.
Även detta år restes röster om sportklubbens sammanslagning med Vitsaniemi skytteförening. Förslaget föll i och med det att förslagsställaren Gösta Johansson återtog förslaget vid nästa möte. Ett annat förslag om att RSK skulle gå med i Tornedalens idrottsföreningars samarbetskommitté godkändes och därmed var RSK medlem i denna organisation.
Styrelsen 1944 bestod av ordförande Oskar Routuvaara, sekreterare Gösta Juntikka, kassör Erik Potila och styrelseledamöter Bernhard Stridfelt och Gustav Mäntynenä.
Styrelsen bestod av ordförande Onni Blanksvärd, sekreterare Johan Mäntynenä, kassör John Sandin och ledamöter Arne Heikinpieti och Mattias Lindgren.
Detta år, den 2 april, avhölls en av de största gränsskidtävlingarna som RSK anordnat. Finlands dåvarande storlöpare Eero Naapuri segrade i seniorklassen med tiden 1.18.16. Helge Arm blev tvåa. Bertil Stridsman kom på sjätteplats. Arne Perä som åkte för Skogskärrs IF vann i juniorklassen och klubbens egen Bror Potila segrade i klassen för ynglingar.
1945 års händelser bevisar att även klubbens ekonomi hade förbättrats. 10 andelar av bioföreningen Björkhyddan inköptes.
Sittande styrelse omvaldes.
Föreningens verksamhet i en vågdal!
Man beslutade att styrelsen utom ordförande skulle väljas för 2 år i taget.
Styrelsen som valdes bestod av ordförande Sune Estola, sekreterare Lage Ollinen, kassör Lars Routuvaara med ledamöter Birger Aho och Hannes Potila.
Sportklubben hade fört en tynande tillvaro under nu under många år. Frågan om RSK skulle bilda en sektion inom skytteföreningen dammades av igen. De medlemmar som väntade en renässans för idrotten hade alltid varit i majoritet. Den verksamhet som nu drogs igång gav idrottsföreträdarna rätt i sina drömmar.
Av Carl Mörtberg arrenderades mark till en fotbollsplan och fotbollsintresset blev allt mer tilltagande i byn.
Sune Estola omvaldes som ordförande, Lage Ollinen och Lars Routuvaara stod i tur att avgå, men omvaldes. Kvar stod även Birger Aho och Hannes Potila. Under detta år beslöt RSK att göra ett krafttag för damidrotten i byn. Flera damer deltog också flitigt i den kvällsgymnastik som leddes av ordförande Estola personligen.
Ett framgångsrikt år för sportklubbens friidrottare. Ur RSK deltog två deltagare, Birger Aho och Sigurd Potila i landsdelskampen mot Nordfinland. Även i tävlingar mot andra Tornedalsföreningar visade klubben framfötterna vid flertal tillfällen, bland annat var föreningen på vippen att bli bästa Tornedalsförening i friidrott, men besegrades i sista kampen av Lomkärrs lF.
Styrelsen var den samma som året innan med undantag av att Olof Aili kom in som kassör istället för Lars Routuvaara.
Avsade sig drivfjädern och mångårige ordföranden Sune Estola uppdraget som ledare för sportklubben. Han fick som ordförande åter igång aktiviteter i sportklubben, som under några år efter kriget förde en tynande tillvaro. Till ny ordförande valdes Birger Aho, sekreterare Väinö Malmberg, kassör Olof Aili och som styrelseledamöter Georg Sammeli och Lennart Potila.
Av årets händelser kan noteras att Risudden vann sockenstafetten i Armasjärvi. Klubben utökade sin verksamhet med att anordna den första korpstafetten i byn. Lagen var sammansatta av olika yrkesutövare.
Vidare kan nämnas att Risudden vann en dubbelseger i Nikkalaterrängen. Birger Aho och Sigurd Potila segrade i senior- respektive juniorklassen. I distriktsmästerskapen, DM, i terränglöpning belade Risuddens grabbar fjärde respektive sjätte platsen.
Vid tävlingar i stafettlöpning Övertorneå runt segrade Risudden före Rovaniemi.
I friidrott distrikts, DM, tävlingarna i Pajala erövrade RSK de fem första placeringarna. Vid DM i friidrott i Piteå kom Birger Aho på andra plats både på 800 och 1500 meter. Birger Aho deltog även i en landskamp mot Nordfinland på 800 respektive 1500 meter samt i en trelandskamp som gick i Alfredshem.
På junior-DM i Boden blev Hannes Potila tvåa.
Birger Aho omvaldes till ordförande, sekreterare Väinö Malmberg, kassör Sigurd Potila och ledamöter: Lennart Potila och Lars Malmberg.
Vid 1953 års gränstävlingar i Risudden den 4 april deltog en av Sveriges absolut bästa skidåkare, nämligen Enar Josefsson.
Lars-Erik Sammeli blev distriktsmästare vid terränglöpningstävlingar i Jokkmokk där även Risudden vann junior D.M.
1953 anordnades även för första gången i föreningens historia tornedalsmästerskap i orientering. Lars-Erik Sammeli vann juniorklassen.
Birger Aho valdes ordförande trots en del protester från honom själv. Lars Erik Sammeli valdes till sekreterare, kassör Sigurd Potila, ledamöter Bertil Björnfot och Lars Malmberg. Ungdomsledarsysslan lades på Lennart Potilas breda axlar.
Priset till klubbens bästa idrottsman tilldelades Lars-Erik Sammel.
Årets gränstävlingar på skidor vanns av Tord Karrsson från Umeå
Kvarstod den tidigare styrelsen från året före.
Friidrottsverksamheten var lika livlig som året innan. Birger Aho tilldelades priset som Tornedalens bästa idrottsman för De prestationer han utfört under året.
Styrelsen fick en helt ny sammansättning.Ordförande blev Bertil Björnfot och till sekreterare valdes Bertil Henriksson. Kassör Lennart Potila och till ledamöter valdes Väinö Malmberg och Kurt Sammeli.
Gränstävlingarna vanns även detta år av Tord Karlsson från Umeå.
Två terränglöpningstävlingar. organiserades och genomfördes under året.
Vidare deltog Bengt Malmström, Gustav Ståhl och Börje Johansson i flera friidrottstävlingar och för det mesta uppnådde de förnämliga placeringar.
Styrelsen för RSK 1957. Från vänster: Bertil Henriksson, Birger Aho, Bertil Björnfot, Lennart Potila och Väinö Malmberg.
Foto Einar Tuohinen, 1957